Ensam står man en längre stund och kollar på andra sidan av gatan.
En buss och en gul bil åker förbi och man ser två barn slå varandra på axlarna för att sedan bryta ut i skratt.
Höstens löv ligger nere på marken i alla olika färger och träden står helt avklädda sommarens gröna dress.



Efter en stund hör man vinden susa genom ena örat nästan som om någon viskar något.
Ensam står man och hör hur vinden viskar "Du är perfekt precis som du är"
Du vänder dig om men ingen är i närheten. Du tar på ditt öra och ler smått för dig själv.